Vetenskaplig akademier

Vetenskaplig akademier .Kungl Skytteanska Samfundet. För mer info vänligen ring eller besök vår hemsida.

En vetenskaplig akademi med säte i Umeå

Samfundet bildades år 1956 och är en av de 18 kungliga akademierna i Sverige. Dess uppgift är att stödja och uppmärksamma Norrlands kulturella och vetenskapliga utveckling.

Samfundet fyller sin uppgift genom att ge ut vetenskapliga böcker och skrifter samt stödja utgivning av framstående vetenskapliga verk, särskilt sådana som är av norrländskt intresse. Samfundet delar årligen ut ett kulturpris samt ett antal priser och stipendier för att stödja och uppmärksamma framför allt yngre forskare vid universiteten i norra Sverige.

Om Samfundet

Målsättning

Samfundet, som fått sitt namn till minne av den om Norrlands andliga odling högt förtjänte Johan Skytte, riksråd, guvernör och president, har till uppgift att stödja och främja såväl den vetenskapliga forskningen som den andliga odlingen i allmänhet i Norrland genom

att utgöra ett stödorgan för i Norrland befintliga och tillkommande institutioner och organ på den andliga odlingens område
att i Norrland anordna föredrag och föreläsningar i vetenskapliga ämnen
att i sin handlingar befordra framstående vetenskapliga verk till trycket, samt att även annorledes stödja vetenskaplig forskning, särskilt sådan av norrländsk intresse

 Historik
I slutet av april 1956 togs initiativet till bildandet av Skytteanska samfundet vid ett möte på Sävargården i Umeå. Man såg behovet av ett samlande organ som med vetenskapen som utgångspunkt skulle främja utbildning och kultur i Norrland, samt verka för forskning om Norrland. Initiativtagare var i första hand redaktören och lokalpolitikern Elon Dufvenberg, landsantikvarie Gunnar Westin och hovrättspresident Mauritz Wijnbladh.

Följande år, i mars 1957, formaliserades bildandet och Samfundets första stadgar antogs. I dessa fastställdes att antalet ledamöter skulle vara fyrtio och att både stödjande och arbetande ledamöter skulle finnas. Korresponderande ledamöter tillkom första senare. Initiativtagarna var medvetna om vikten av att till Samfundet knyta ledande akademiker i landet, främst från Uppsala. Därmed skulle sambandet mellan Norrland och vetenskapssamfundet stärkas.

Detta fick sitt namn efter riksrådet Johan Skytte (1577-1645), mest känd som lärare till den unge Gustav Adolf, men också en förkämpe för bildning och utbildning bl.a. i Norrland. I samband med en resa till de baltiska staterna 1629 besökte Johan Skytte Umeå och fick då veta att det fanns ett stort behov av en skola i Lappland, framför allt eftersom man oroade sig över det andliga tillståndet hos samerna, vilka inte ville godta den lutherska läran. Skytte framförde detta till kungen och 1631 inrättades på kungligt initiativ den s.k. Skytteanska skolan i Lycksele. Den omvandlades 1865 till en vanlig folkskola och flyttades då till Tärna, nuvarande Tärnaby.

Ett år efter bildandet hade Skytteanska Samfundet sitt första högtidssammanträde i Umeå i samband med Tandläkarhögskolans invigning. Under det följande året ansökte Skytteanska Samfundet om kungligt beskydd vilket beviljades. Prinsessan Sibylla blev 1964 Samfundets första hedersledamot.

År 1967 ansökte Samfundet om kunglig sanktion. Man önskade bli kunglig vetenskapsakademi. Kungen ställde sig positiv. På hösten samma år beviljades sanktionen och den 22 september 1967 fastställde Kungl Maj:t stadgarna.

Eftersom Norrland vid mitten av 1950-talet saknade akademiska institutioner lade det unga samfundet stor vikt vid att arrangera föredrag och föreläsningsserier i vetenskapliga ämnen. Man stödde också tryckningen av vetenskapliga uppsatser och 1961 startade samfundet sin skriftserie, Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar, genom att ge ut den första volymen i serien

(Hänvisning till: Helena Pettersson, Från kulturförening till kunglig vetenskapsakademi. Kungl. Skytteanska Samfundet 1956-1967. En översikt. Umeå 1999. Samfundets Handlingar nr. 49).

Verksamhet
Samfundets huvudsakliga verksamhet består av utgivning av vetenskapliga böcker och skrifter. Samfundet delar också årligen ut ett antal priser inom olika vetenskapsområden; humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, medicin, teknikvetenskap, skogsvetenskap, musik och konst. Dessutom delar samfundet varje år ut ett kulturpris samt ett stipendium för studier på Island i isländska språket och/eller isländsk kultur.

Samfundet stöder utgivning av framstående vetenskapliga verk, samt stöder också på andra sätt vetenskaplig forskning, särskilt sådan som är av norrländsk intresse. Samfundet anordnar också vetenskapliga seminarier, symposier och föreläsningar.

Under senare år har Samfundet tagit initiativ till ett antal temaområden där både föreläsningar, doktorandkurser och seminarier kunnat ingå. Ett exempel är ELSA- projektet där etiska, legala och sociologiska aspekter av den moderna utvecklingen inom biologin belystes både i en doktorandkurs och i en föreläsningsserie, samt i utgivningen av boken ”Nature improved? Interdisciplinary Essays on Humanity’s Relationship With Nature” (Skytteanska Samfundets Handlingar nr. 51). Inom temaområdet ”Norden och Europa” har boken ”Rötter och Rutter”, en presentation av föredragen från ett författarseminarium 2001 utgivits i samarbete med institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk (Skytteanska Samfundets Handlingar nr. 52).

Samfundet började omkring 1980 att förbereda en utgåva av Linnés dagbok över Lapplandsresan från 1732 efter handskriften och med en utförlig kommentar. Ett omfattande arbete lades ner på denna utgivning, som också tog lång tid. Först 2003 utgavs band 1 och 2; Dagbokstexten respektive Kommentardelen. Facsimileutgåvan publicerades 2005. En avslutande volym: Så varför reser Linné?
Perspektiv på Iter Lapponicum 1732, utgavs 2005, redigerad av Roger Jacobsson.

Styrelsen har också formulerat framtidsstrategier för
Samfundet som enligt dessa bl.a. ska verka för att:

    skapa ökad norrländsk legitimitet för Samfundet
    göra Samfundet till en fri mötesplats för akademi och omgivande samhälle
    skapa förutsättningar för Samfundet att bli remissinstans
    avsevärt utvidga samarbetet med andra nationella och nordiska akademier, samt
    attrahera donationsmedel