Läkare i Stockholm,

Läkare i Stockholm. Medicin i Stockholm. Läkarcentral Värmdö Vård Och Livskvalité AB Jobbar bla. som Läkare i Stockholm och med Medicin i Stockholm med omnejd. Vi utför tjänster som Vård, Livskvalite, Medicin, Vård och Livskvalite, Läkare. För mer information om Läkare i Stockholm och Medicin i Stockholm och hur vi jobbar vänligen slå en pling!

Medicinens inverkan på samhället och idéhistorien studeras inom medicinsk antropologi medan medicinska historiker studerar hur behandling och medicinsk teknologi utvecklats. Den tidigaste medicinen var örtmedicin, medicinmän och shamaner botar sjukdomar med örter, kirurgi och magiska inslag. Egypten, Babylonien, Indien, Kina, Grekland, Persien var några av de länder som var tidigast med att tillämpa medicin på ett systematiskt sätt.

De äldsta bevarade medicinska skrifter återfinns bland Fornegyptiska medicinska papyri. De äldsta bevarade är Kahun-papyrusen (1900-talet f.Kr.), Ramesseum papyri (1800-talét f.Kr.) och Edwin Smith-papyrusen (1600-talet f.Kr.). Den mest omfattande medicinska papyrusen Ebers-papyrusen från cirka 1550-talet f.Kr.

Hippokrates och Galenos var två stora namn under antiken och deras humoralpatologi fick stort inflytande ända till Rudolf Virchow presenterar läran om cellen som kroppens byggstenar år 1858. Den västerländska medicinen är starkt influerad av antikens medicin och Hippokrates ed i en modifierad form svärs fortfarande av läkare vid utexamination.

Farmakologin har utvecklats från örtmedicinen och har efter utvecklingen inom kemi och genetik fått en allt större betydelse. Den moderna eran började med Robert Koch som upptäckte bakteriens inverkan och kort därefter kom penicillinet som fick en enorm inverkan på behandlingen av infektionssjukdomar. Man kan numera specialtillverka olika molekyler och därigenom få fram olika medicinska egenskaper.

Framsteg inom genetiken får mer och mer genomslag inom medicinen och genotypning har redan betydelse vid val av behandling, dosering av läkemedel och beslut om abort. Evidensbaserad medicin är ett modernt inslag där bästa behandlingsmetod väljs utifrån tillgänglig kunskap som lätt görs tillgänglig i och med den moderna informationsteknologin.

För doktorsexamen fordras i Sverige en doktorsavhandling om minst 120 högskolepoäng, som försvarats vid en offentlig disputation, samt en avklarad forskarutbildning om 240 högskolepoäng (inklusive avhandlingen) inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. Kraven på kurspoäng därav kan variera, men ligger ofta runt 60 högskolepoäng.

Godkännandet sker efter disputationen genom en i varje enskilt fall tillsatt betygsnämnd. Denna betygsnämnd består vanligen av tre personer som skall vara välmeriterade forskare (professorer eller docenter). Endast betygen "godkänd" respektive "icke godkänd" används idag. Inom vissa fakulteter förekommer licentiatexamen som en sorts halvvägs-examen.

Behörig att antas till forskarutbildning är den som har grundläggande behörighet, enligt Högskoleförordningen. Utöver detta kan forskningsämnen ställa krav på särskilda behörigheter. Grundläggande behörighet har idag (2008) den som gått igenom grundläggande högskoleutbildning om minst 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå. Grundläggande behörighet har även den som i någon annan ordning "inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper".

Studenter som antas enligt äldre ordning (med examen tidigare än 1 juli 2007) ska för allmän behörighet ha genomgått en högskoleutbildning om minst 120 poäng (enligt den gamla ordningen) eller ha motsvarande kunskaper. Behörig att antas är även här den som i annan ordning "inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper".

Under de 28 åren 1980–2007 disputerade i Sverige 44 715 personer (enbart de under 60 år är medräknade i denna statistik), vilket i medeltal blir 1600 personer per år. I början av 1980-talet fanns 13 000 aktiva doktorander varav 30 % kvinnor, vilket 2009 hade ökat till 17 200 varav nästan 50 % kvinnor. Könsfördelningen hos de disputerade varierar dock mellan ämnena (2009), från 63 % kvinnor inom medicin till 30 % kvinnor inom teknik.