Kvinnojour Stockholm

Kvinnojour Stockholm. Upplands Väsby Kvinnojour är en ideell förening som är politiskt och religiöst obunden. Den bildades i juli 1985 till hjälp för kvinnor som utsätts för psykisk och fysisk misshandel.

Vi har en möblerad 4-rumslägenhet med tre sovrum och ett vardagsrum. Här kan vi erbjuda ett akut skyddat boende i mån av plats. Vi har kontor och mottagning på Anton Tamms Väg 1, Plan 7. Våra mottagningstider är måndag till fredag kl. 9.00-13.00. Föranmäl ditt besök. Övriga tider nås vi på vårt mobilnummer eller via e-post.

Många kvinnor ringer för att få prata av sig och få reda på hur de kan få hjälp. Oftast kan frågorna klaras av på telefon, men ibland leder samtalet till ett personligt sammanträffande. Uppföljningsarbete utanför jouren med tidigare boende kan förekomma. Samarbetet med andra kvinnojourer är viktigt. Om någon kvinna vill flytta till annan ort tar vi kontakt med kvinnojouren där och kan få kvinnan överflyttad dit.

De första svenska kvinnojourerna som startade under 1978 i Stockholm, Alla Kvinnors Hus, och i Göteborg, Kvinnohusets krisjour (som sedan ändrade namn till Kvinnojouren ADA[1]), var en reaktion på att samhället saknade förmåga att ta itu med problemet med kvinnor som utsätts för våld och övergrepp av män i sin närhet.

Verksamheten kom sedan att växa mycket snabbt under 80-talet varpå ROKS, Riksorganisationen för Kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, bildades 1984. Senare under 1996 valde ett antal kvinnojourer att lämna ROKS för att istället bilda SKR, Svenska Kvinnojourers Riksförbund.

Sammantaget finns idag ca 160 lokala kvinnojourer i Sverige. Dessa har sedan starten 1978 fungerat som pådrivande i kampen för att synliggöra mäns våld mot kvinnor. År 2007 bildades svenska Röda korsets första kvinnojour i Lidingö kommun.

Stöd och hjälp

För en utomstående kan det verka konstigt att en kvinna stannar kvar i ett förhållande där hon blir misshandlad. Det finns mängder av förklaringar till detta:

• Kvinnan är rädd att ingen ska tro henne.
• Mannen är ofta charmerande och trevlig utåt - en sådan som omgivningen tycker om.
• Eftersom mannen växlar mellan våld och ömhet, hoppas kvinnan att "han ska bli bättre" och sluta slå.
• Kvinnan skräms ofta att stanna, det kan vara allt från att mannen ska begå självmord till hot om att mörda henne.
• Många tror det är deras eget fel att de blir slagna och känner dessutom skuld inför omgivningen.
• Det är också en man hon älskat och delat livet med.
• Han är kanske barnens far.
• Det är inte så lätt att bara gå. Vart ska hon ta vägen? Har hon råd? Hur ska det gå med barnen?

Hos Sveriges kvinnojourer finns en stor samlad kunskap. Jourkvinnorna konfronteras dagligen med våld mot kvinnor.

De kvinnor som söker sig till jourerna får stöd och hjälp till självhjälp. Kontaktkvinnorna i jourerna bidrar till kvinnornas upprättelseprocess. Kunskap och medkännande är riktlinjerna.

Socialstyrelsens definition på kvinnomisshandel är: "En kvinna som är utsatt för upprepad och allvarlig fysisk misshandel av sin nuvarande eller före detta make, fästman, sambo eller pojkvän".

Kvinnojourerna vill vidga begreppet kvinnomisshandel till att omfatta även andra former av våld mot kvinnor: Psykisk misshandel, våldtäkt, incest och andra sexuella övergrepp. I praktiken kombineras ofta olika former av misshandel. Våldet har ofta samma orsaker, avsikter och konsekvenser oberoende av i vilken form det utövas.

Det är aldrig enkelt att ta sig ur ett misshandelsförhållande. När blåmärken och svullnader har försvunnit finns ärren på insidan kvar. Trots detta lyckas många kvinnor lämna mannen som slår och börja ett nytt liv.

För att orka gå vidare kan det behövas proffessionell hjälp. Att tala med andra, som också varit i samma situation, som förstår hur det känns, är också av stor vikt. Det finns många som kan hjälpa.

Ett telefonsamtal kan vara första steget.