Båtmotorer i Ingarö

Båtmotorer i Ingarö. Välkommen till Kentys Sjösport som erbjuder SELVA utombordmotor, propeller, reservdelar, båtmotorer i Ingarö med mera.

För mer information ring eller besök oss gärna.

Välkommen!

Båtmotor:
Med båtmotor menas vanligen en mindre motor, med en effekt på mellan några få och några hundra hästkrafter. För stora motorer som driver skepp används vanligen termen fartygsmotor.

Båtmotorer är vanligen diesel- eller bensindrivna kolvmotorer, som är konstruerade för montering inuti båten (inombordare), eller på båtens akter (utombordare).

Som tumregel kan sägas att mindre båtar (upp till cirka 10 hästkrafter för segelbåtar och 100 hästkrafter för motorbåtar) har utombordsmotorer som kan vara antingen av tvåtaktstyp eller fyrtaktstyp; den senare är mer modern och förbrukar mindre bränsle samt har lägre avgasutsläpp, men är i gengäld något tyngre. Idag finns även nyare tvåtaktsmotorer (med direktinsprutning av bränslet) som kan ses som bättre än fyrtaktare ur bränsle- och avgassynpunkt. Större båtar har som regel inombordsmotorer.

Kända tillverkare av utombordsmotorer är Honda, Tohatsu, Mercury, Johnson, Evinrude, Suzuki och Yamaha, medan tillverkning av inombordsmotorer domineras av Volvo Penta och MerCruiser.

Propeller:
En propeller är en maskindel bestående av minst ett men vanligen två eller flera propellerblad placerande runt eller i ett nav på en propelleraxel. Ordet kommer från latinets propellere, som betyder ”driva framför sig”.

När propellern roterar skapas ett undertryck på ena sidan och motsvarande övertryck på andra sidan varpå en riktad strömningsrörelse i den omgivande vätskan eller gasen uppstår. Tidiga versioner av propellern kunde vara utformade som skruvar, som är en propellerform som fortfarande används till att pumpa vätska.

Propellerns diameter bestäms av diametern av cirkeln lika med bladspetsarna samt av vilken typ av farkost propellern avses för. Bladytans storlek bestäms med hänsyn till propellertrycket, vilket inte bör överstiga vissa värden (0,3–0,9 kilogram per kvadratcentimeter inom sjöfarten, beroende på fartygstyp). Alltför stor bladyta nedsätter propellerns verkningsgrad. Propellerns stigning är stigningen av den fullständiga skruvgängan, vilken bladet är en del. Stigningen görs vanligen konstant, vilket innebär att bladets hela tryckyta är en fullkomlig skruvyta. Dock förekommer ofta varierande stigning, så att bladets yta har större stigning vid dess akterkant än vid dess förkant eller har större stigning vid basen än vid spetsen (till exempel zeisepropellern).

Stigningen och omloppstalet är de realiteter, som bestämmer farten som är beroende av den förväntade stigningen och får inte bestämmas för liten i förhållande till diametern, emedan verkningsgraden då begränsas. Omloppstalet bestäms av den använda maskinen och utväxlingen av den. Detta får inte vara för högt, eftersom kavitation då uppkommer – bestående av att det vid propellerns rotation uppstår tomrum på bladens icke tryckande sida, orsakad av att vattnet inte hinner strömma till bladen – med effektförlust som följd. Verkningsgraden hos en väl konstruerad propeller varierar mellan 40 och 70 procent beroende på varvtalet.